Startsidan  Dreams Come True  Almänt

Bieber Romance Chapter 11 - Kylie

src="http://cdn.widgetserver.com/syndication/subscriber/InsertWidget.js">
"Seems nice." Jag log tacksamt.
"Thanks. Small but perfect for me." Han skrattade och nickade.
"So, are you going to babysitting tomorrow? You can join me." Jag ryckte på axlarna.
"I did have any plans about it but if you want me to I can."
"Then i'll se you tomorrow." Han gav mig ett stort och vänligt leende.
"Yeah, sure. Bye."  Med ett lika glatt leende stängde jag igen dörren innan jag gick in till mig.
Snacka om en händelsefull helg!

(Kylie's outfit)

Jag studerade mig själv i spegeln i hissen. Tänk att jag för 2 minuter sedan åkt samma bil som Justin Bieber, helt otroligt! Med snabba steg sprang jag upp på mitt rum och la mig på sängen. Min blick var fäst i taket och tankarna bara snurrade omkring. Hade Kylie vetat om att jag varit hos hans familj hela tiden? Var det därför hon blev helt hyper på bussen när jag berättade att jag skulle åka till Winnipeg? Min mobil plingade till och men jag var för djupt begraven i mina tankar och i chocken så jag lät den ligga kvar där den låg.

Min kropp ryckte till ofrivilligt och fick tillbaka mig till verkligheten. När jag kom tillbaka till medvetandet märkte jag hur varm jag blivit och jag hade blivit helt svettig. Äcklat gick jag ut genom dörren för att gå och ta en härlig dusch. Men innan jag gick öppnade jag garderoben och tog en grå, mysig tröja och ett par underkläder. När jag öppnade dörren såg jag mamma stå där men jag märkte inte det förrän jag blivit rejält skrämd och hoppat typ 2 meter upp i luften.

"Mom, you can't scare me like that!" Irriterat försökte jag gå förbi henne men hon ställde sig ivägen.

"Sarah you know I love you, right?" Mammas röst lät bekymrad... Nästan som om hon tvekade på att jag älskade henne tillbaka.

"I don't know where you're going with this." Mamma rynkade på pannan och hon såg ännu mer bekymrad ut.

"Lately I haven't been the best mom. You know I have anxiety and a light depression but whenever I feel down, you are the light at the end of the tunnel. I've decided to take back the fact that you're grounded and I promise I'll be more active when it comes to asking you about your life!" Ett glatt leende smög sig upp på mina läppar och jag omfamnade mamma i en varm och gosig kram.
"Before I let you continue with your teenage things I'm just wondering if you would like som american pancakes?" Tanken på pannkakor fick det att vattnas i munnen så jag svarade med en glad nickning innan jag återigen gjorde ett försök att gå till badrummet. Väl inne i badrummet tog jag bort mitt smink innan jag hoppade in i duschen och lät det varma vattnet behagligt rinna ner för min kropp. 

15 minuter senare stod jag i badrummet med min gosiga tröja och håret baksatt i en stram hästsvans. Ögonen for över ansiktet när jag studerade mitt ansikte noga. Varför alla eller åtminstone många killar fallit för detta utséende var en fråga jag aldrig lyckats få ett bra svar på. Enligt mig var det ingenting speciellt alls. Plötsligt kom jag på pannkakorna som säkert gräddades för fullt i köket så utan att tveka sprang jag till badrummet. Såklart så tänkte jag inte på att golvet var halt så jag höll nästan på att halka. Men tack vare mina as coola ninjaskills lyckades jag hålla mig på fötterna men det var knappt eftersom jag skrattade så mycket åt min klumpighet.

Pannkaksdoften slog emot mig när jag steg ur badrummet. Mamma stod i ett gulligt förkläde och såg totalt fokuserad ut på matlagningen. Jag hade verkligen saknat våra "mor och dotter stunder" som blivit färre och färre. Bordet stod en tallrik med några små gulliga pannkakor på och datorn stod även uppfälld. Snabbt slog jag mig ner och högg tag i pannkaka. Mammas glada skratt hördes högt när hon skrattade åt min framfusighet. Tillsist började jag också skratta.



Efter en lång stund av skratt, vred mamma om knapparna på spisen och slog ner sig mittemot mig. Hon sa ingenting men hon tittade på mig och log ett innerligt leende. Att se en äkta lycka i henne var det bästa någonsin. Vi har absolut inte haft det bästa livet och vid en tidpunkt hamnade vi nästan vid gatan och ifall Kylie's familj inte tagit emot oss, vet jag inte vad som kulle hänt. Denna kvällen satt vi och prata länge och skrattade och när jag skulle gå och lägga mig, somnade jag med en glad känsla över denna dagen och morgondagen som säkert kommer bli helt awesooome!

Kylies perspektiv

"Sweetie, are you going to hang out with Sarah today? It's been a while sense she was here... You haven't fought right?" Mamma spände blicken i mig men jag bara himlade med ögonen.

"No we haven't but she didn't answer to my text yesterday so I don't know." Utan att bry mig om min dryga mammas svar, gick jag upp till mitt rum och drog på mig några kläder utan speciellt intresse.

Uppe på mitt rum sjönk jag ner på min skrivbordstol och märkte att jag fått ett svar från Sarah:

"I can't hang out today I'm going to babysitt again!" Irriterat himlade jag med ögonen för mig själv. Ska hon seriöst jobba på en studiedag?

"You're such a bum! Wherever you're going I'm going so tell me which bus ur taking and I'll come"

Med min mascara målade jag på yttligare ett lager och puffade upp håret lite för lite volym. Lite snabbt sprang jag ner och vinkade ofokuserat hejdå till mamma innan jag begav mig ut på Stratford's gator med slutstation på Stratford's bussstation. Äntligen hördes det välbekanta sms plinget och snabbt drog jag upp telefonen ur fickan.

"Meet me at the busstation in 20 minutes and there is something that will chock you when we get there but no matter what you can NOT scream or get to excited -.-" Jasså, vad var det nu hon dolde? Efter 15 minuter var jag där men det fanns ingen Sarah. Med en trevande blick tittade jag runt omkring mig och tillsist såg jag en Sarah som vanligt såg riktigt snygg ut. Usch, hon fick mig alltid att se ut som skräp bredvid henne ;/ JEALOUS!

Justins perspektiv.
.
Jag satt själv i mitt sovrum. Det var det när Jazmyn och Jaxon var ute med pappa. Då och då hördes dempande skratt från fönstret när dem sprang förbi. Jag stönade till när jag rete mig från sängen. Med halvtrötta steg gick jag ut på trädgården. Pappa kom med andan i halsen mot mig.

"So, Sarah is coming about 10 min. She also bringing her friend if it's okey for you?" Jag nickade tveksamt.
Bara tanken på att hon skulle balla ur när hon såg mig skrämde mig. Jazmyn och Jaxon skulle till Erin i sista minuten typ så  tekniskt sätt skulle jag och Sarah varit ensamma vilket jag hade sätt fram emot men nu skulle en förmodligen ganska galen tjej också komma -.-.

"I guess it's okey." Han log mot mig och ropade in dem två busfröna. Vi gick in och dem åkte iväg. Jag stod ensam kvar i hallen med tankar flygandes i huvudet. Precis jag tänkte vända mig om för att ta ett glas jucie så plingade det på dörren. Ett par rätt tydliga röster hördes från andra sidan dörren när jag hade kommit lite närmare.
"Kylie, don't freak out." Sarah. Hennes röst kände jag igen.

"Why are you so worried about that? Is he so hot?!" Jag skrattade till. Hon kanske inte visste nu men så fort jag öppnar dörren så kanske hela kvarteret får reda på att jag var här. Om inte hela Stratford...
Jag öppnade försiktigt dörren och en tjej som jag inte kände igen kom in. Hon var söt med mörkbrunt hår. Hon vände sig om med en chockad blick.

"Wow! Hello, I'm Kylie." Hon log stort och sträckte fram handen.

"Hi. Justin."

"Oh, I know that." Skrattade hon fram. Hon försökte verkligen att inte freaka ut totalt men lyckades sådär.
Dörren stängdes igen och ett skratt hördes bakom min rygg. Jag vände mig om och såg Sarah. Hon var verkligen vacker. Av ren reflex bet jag mig i läppen som jag alltid gorde när jag såg en snygg tjej. Min mun var halvt öppen när jag rent ut sagt spanade in henne, noooga ;)

"Sarah." Jag gick fram till henne och välkomnade henne i en kram. "Hi." Tillade jag medans jag log stort.

"Hi."
.
"So, what are we going to do?" Jag satte mig mellan Kylie och Sarah i soffan. Dem ryckte på axlarna.

"I don't know. Maybe we can look at a movie or something." Kylie kollade på mig och Sarah som nickade.
Vi satte på Black Swan och genom hela filmen hade jag fått en känsla om att Kylie klängde på mig. Jag hade kollat på Sarah som var inne i filmen medans jag fått intensiva blickar i nacken av tjejen jämte mig. Ja, just det, Kylie.

Sarah var så lugn och söt när hon satt lutad mot armstödet och kollade in i tv:n. Som om jag inte vore någon annan än Justin. En helt vanlig kille från Stratford, Ontrio Eftertexten rullade och vi sträckte på oss. Vi bestämde oss för att åka till Sarah där någon mer skulle komma.
Vi satte oss i bilen och åkte iväg. Kylie hade snabbt satt sig fram bredvid mig medans Sarah satt sig i baksätet oberört. Jag kände knappt Kylie men hon bettede sig som att vi var på G eller någonting.

"Justin." Jag kollade in i bakspeglen och mötte Sarahs blick även fast det var Kylie som pratade.

"Yeah."

"Can I get your number?" Jag log snett.

"I don't know, I don't really give out my number like that. But maybe later." Log jag. Hon höjde nonchalant på ögonbrynen och mummlade något tyst som inte gick att höra.
.
Sarahs perspektiv.

Vi klev ur bilen och Justin drog fram mobilen och vad det såg ut som så smsade han med någon. Kylie kollade frågande på honom medans vi gick mot dörren. Justin började gå efter oss och vi gick in. Min mobil vibrerade och jag tog upp det. Det var ett sms från ett nummer som jag inte kände igen. Justin flinade lite mot mig när inte Kylie såg. Jag skackade bara på huvudet när jag förstod att det var från honom.
"Hey, here is my number. Took yours from dads phone. :) But don't give it to Kylie. I don't really trust her :/ xx Justin;."

"Haha okey :) I understand you..."

Jag la till hans nummer innan det knackade på dörren jag öppnade den och möttes av Chaz léende.
"Hi." Vi kramade om varandra och förvånat kollade han på Justin.

"Justin?" Justin stod med öppen mun - lika chockad som Chaz.

"Ch-Chaz?"

Ni är riktigt gulliga ni läsare ^^ Tack för alla kommentarer // Gabbi och Angelina.