Tonight...

Chapter 5 ~ Alcohol Made Me Lose It Hard!

"Vad är kärlek? Hur är det att vara riktigt kär i någon?" Jag gjorde en dramatisk gest med armarna och snurrade mig i ledning. Jag vandrade baklänges nu på den ödsla väggen.

"Okej, Kärlek har jag ingen anning om vad det är egentligen. Man får bara en bra känsla i kroppen när man kollar in i den personens ögon." Han stannade och likaså gjorde jag. Jag kollade in i hans ögon. "Och när man rör vid den personens hand så..." Han kollade ner på min hand och tog tag i den. Först den högra sen den vänstra. "Så känner man en härlig känsla rusa genom ådrorna på en." Jag fnissade till och ställde mig vid hans sida. Våra fötter fortsatte att mashera (?) på asfalten.

Vi gick ett tag- längst väggar som vi utforskade i mörkret. Pratade om hans karriär, om kärlek. Om allt innan vi var tillbaka hos Chaz. Vi låg en kort stund och pratade innan jag hade somnat.

---

.

Jag suckade trött och tog en macka. I natt förlorade jag en massa sömn tack vare promenaden, även om det var värt det. Vi gick ut och satte oss runt bordet som vi satt vid igår kväll. En ytterligare suck strömmade ur munnen som en liten vidpust. Jag la mitt ansikte i händerna och hörde hur någon satte sig jämte mig.

"Aw, shawty. Är du trött?" Justin log och la armen om mig. Precis som igår så var hans ögon toma av spår utav trötthet. Han tryckte min kropp imot hans. Hans léende var som klistrat på hans ansikte. Jag gillade det.

"Ja, det kan man väl säga." Skrattade jag fram. Justin skrattade också till.

Vi åt frukost och eftersom att vi hade byttit om så satt vi kvar och pratade lite. Skit snack om allt möjligt flödade ur våra munnar. Om allt nytt och nya som har börjat i skolan som inte Justin hade en anning om vilka dem var.

"Vi kanske kan gå på Quinnes fest? Den nya tjejen. Den är ikväll." Ryan kollade mot Justin som nickade.

"Det kommer bli kaos när jag kommer dit." Vi skrattade.

"Du kan hålla dig till någon av tjejerna här." Sa Chaz. Justin nickade och log mot mig.

"Det kan jag."

.

(Igga bakgrunden o plånboken.)

.

Jag tog på mig en magtröja, ett par slitna shorts och ett par klackar. När vi var på väg ner från trappan hörde vi hur killarna skrattade. Alla hade ett par jeans och en v-ringad t-shirt. Ljudet av våra klackar fick vi deras ögon att dras till oss. Det blev nästan pinsamt tyst.

"Kom nu." Hailey skrattade och drog med Ryan ut medans vi andra hängde på.

Justin gick vid min sida till bilen. Hans blick vandrade längst min kropp innan vi satte oss i bilen och åkte iväg.

.

Lokalen som Quinne hade hyrt lystes upp i alla möjliga ljus. Rött, blått, grönt och lila. Justin satte på sig ett par glasögon och tog mig runt midjan.

"Är det okej om jag håller om dig?" Jag kunde se hur hans ögon log lite smått bakom det svarta glaset. Jag nickade lite innan vi gick ner till golvet.

.

(Sätt på Chris Brown-Beautiful people och lyssna medans ni läser..)

Vi drogs med i låtens rytm, dansade oss in mot mitten. Jag tog ledningen av mig och Justin. När vi inte kom in längre stannade jag och dansade på stället. Justins händer smekte min mage och han om närmare mig. Det var fortfarande några centimeter från att vi skulle vara i kroppskontakt med våra kroppar.

Allas kroppar svettades och ett flertal dansdueller uppstod. Jag kunde se hur Justin ville gå in där och visa vad han hade att ge men när jag frågade varför han inte var med sa han att det skulle bli kaos om en enda person skulle känna igen honom. Vi gick till en bar och drack lite. Typ en eller två öl eller något annat. Jag hade inte ens någon pejl på vad jag drack. Mamma hade sagt att jag inte skulle göra något dumt eller dricka för mycket när jag sa att vi skulle hitt. Men jag hade väl förvandlats till en liten bad girl just nu och tänkte inte på det.

Vi gick ut igen på dansgolvet men skildes från Ryan och dem andra. Flkmassan hade särat på oss. Justin vandrade sin kropp närmare mig och lät sina händer gå lägre ner. Dem var nästan lite för långt ner, men ändå inte. Jag bara lät han göra som han ville. Jag kunde känna hur våra kroppar krockade med varandra och hur hans kroppsvärme hettade upp min. Hans ansikte var vid mitt och han kollade på mig. Jag kännde hans läppar imot mitt öra. Jag var helt borta. Hur han än gjorde det så fick det mig att känna ett sånt behag.

"Du är grymt het bara så att du vet det." Viskade han i mitt öra.

"Du är full Justin." Han skrattade.

"Ja, det är jag och det känns så bra att inte fatta vad jag gör. Jag säger typ bara det jag tycker. Jag gör det jag vill göra." Hans ansikte befann sig nu  vid min nacke och dem där läpparna som jag alltid studerade snuddade försiktigt vid den. Jag lutade mitt huvud till andra sidan och lät han göra det. Jag var full. Så in åt skogen. Mina tankar var nästan helt borta. Alla förutom Justin. Hans läppar nuddade vid min hud medans han nynnade med i låten. Jag löt mina ögon och bara lät det vara. Allting. Han bakade och drog med mig-ut från folkmassan, ut från den dunkade lokalen och bak till den ödsla gräsplätten. Han tryckte upp mig mot tegelväggen och fnissade till.

"Du vet dem har hångeltält här." Fnissade han fram. Jag skrattade också och kollade åt vänster. Mycket riktigt. Jag skrattade åt den knäppa idéen. Det fanns ett antal stugor med en skylt där det stog myshörna. Jag skackade på huvudet och kollade på dem tonade glasögonen. Det fanns en skog, en liten en på vår högra sida som jag drog med mig Justin till.

Vi satte oss ner på en sten. Jag satt i Justins knä och lutade trött huvudet mot hans axel. Han vinglade till lite och jag reste mig upp och kollade återigen in i hans glasögon.

"Jag vill stirra in i dina ögon och inte in i dem hära." Mina händer tog av hans glasögon och jag kunde äntligen kolla in i dem hasselnötsfärgade ögonen. Han fnös till, likt ett skratt och kollad ner på mina ben där hans hand fanns. Han började smeka benet med sin hand och följde den med blicken.

"Du vet, du är sååå vacker, snygg,sexig OCH het." Han kollade in i mina ögon och jag knuffade till honom. Vi båda föll bakåt och skrattade. Båda låg på rygg och höll varandra i varandrades händer. Skrattet dog snart ut och vi kollade på varandra.

"Du är full." Han skrattade till och kollade menande på mig.

"Vem av oss är det egentligen som är fullast?" Jag fnös till av skratt och lät hans kropp rulla sig över min. Han kollade på mig och böjde sig ner mot mig. Våra läppar möttes i en kyss som varade ganska länge. Jag älskade det. Jag älskade hur fyverkirierna avfyrades inombords och hur vi båda skrattade när vi kysste varandras nacker.

Men jag kunnde inte avgöra ifall den var så seriös som jag ville att den skulle vara. Den var passionerad och våra tungor lekte med varandra men vad, vad fick oss att göra det. Alkoholen eller något annat?

Hursomhelst så gillade jag det. Allt var så bra. Även fast jag kanske inte var i världens bästa medvetande.

---

Kommentera!!!:D

Vad tycker ni om detta låånga kapitlet?? Kommentera på nu!

34 - (♥ Dreams Come True ♥ ) - The war is on

Allt hände på en millisekund och jag hann verkligen inte reagera för plötsligt hade Taylor kastat sig mot mig och tryckt upp mig mot badrumms väggen.

Just i den sekunden visste jag vad som skulle hända...

---

Mina armar försökte reagera och putta bort honom men det var som varenda muskel i kroppen var helt stela.

Med en rädd och osäker blick tittade jag på Taylor och försökte visa vad jag ville med min blick.

.

"HAHAHAHAHAHA!" Taylor brast ut i skratt helt plöstligt och satte sig ner på golvet och bara skrattade.

.

"Hehe, vad är det som är så roligt?" Min röst var skakig och osäker. Att jag lyckats säga hela meningen utan att rösten bröts kändes som ett mirakel i detta läge.

.

"Trodde.. HAHA.. Du.. HAHA.. Verkligen att jag skulle göra något? Åh snälla nån. DU SKULLE SÄTT DIN MIN!" Tjöt han ut och nu låg han ner och skrattade medans han rullade runt.

.

"Hehe.. Ehhm.. Jag går och byter om i sovrummet istället så kan vi dra ut sedan."

.

Med vacklande steg gick jag ut till sovrummet. Mina tankar snurrade runt i en enda röra och jag var tvungen att blunda för att försöka samla mig. Även fast jag nu visste att Taylor inte hade i avsikt att göra något mot mig så visste jag inte det i den sekunden när allt hände. Förvirran var inte det enda jag kände utan även rädsla. När allt hände var det en liten bit i mig som faktiskt skrikit "JA!"... Men det kan ju inte ha varit för jag gillade Taylor för det gör jag verkligen inte. Den enda som har mitt hjärta är Justin till 100%. Svaret varför jag ville det skulle hända var för att jag saknade någon famn att mysa i, någon som sa till mig hur vacker jag såg ut, någon som kysste mig, någon som heter Justin.

.

Men kände Justin verkligen lika stor saknad som jag gjorde? Han verkade ju ha det ganska bra med henne medans jag satt här och tänkte på honom 24/7 samtidigt som avundsjukan att Selena har chansen att umgås med världens underbaraste människa när hon vill under 3 månader till, åt upp mig innifrån.

Taylors skratt hade nu slutat men jag hörde hur han ibland snyftade till av alla tårar som runnit efter hans skrattattack. Snabbt bytte jag om och gick sedan in i badrummet för att borsta tänderna samt håret.

********

"Wow, det är så otroligt vackert." Sa jag medans jag åt på en croassaint vi köpt på en affär där vi också köpt allt

annat till pickniken vi bestämmt att ha. Vädret var helt perfekt. Solen lyste starkt men den kyliga vinden som gav en lite gåshud, gjorde att värmen balanserades jämnt. Utsikten från kullen vi hittat var otrolig. Den låg lite utanför Paris men man kunde se den stora staden långt där borta vid horisonten.

.

"Du är verkligen vacker när vinden tar tag i ditt hår"

.

Dem orden han precis sagt satte mig i samma stela tillstånd som jag haft innan idag. Sakta vände jag mitt huvud mot honom och tittade in i hans mörkbruna ögon. Han log det vackra snea leendet mot mig... Vänta tänkte jag precis vackra? Utan att jag märkt det hade hans ansikte kommit närmare mitt men där insåg jag att det var nog!

.

"Taylor nej! Jag gillar dig verkligen, du är en underbar kompis men absolut inget mer. Jag älskar Justin och jag skulle aldrig göra något för att såra honom medvetet."

.

"Hah, tror du verkligen han bryr sig om det? Klart han älskar dig också men Selena verkar stilla hans behov av saknad."

.

Exakt dem orden var dem SISTA jag behövde höra för det var exakt vad jag funderat över också.

.

"Som du säkert vet är Selena mitt ex och för att vara ärlig så kan hon vara den mest underbaraste människan men när hon vill ha något ser hon till att skaffa det. Även om hon kanske inte vill göra något för att såra så har hon och Justin ett förflutet och hon kanske tycker att hon har rätt att göra som hon gör eftersom hon "hittade han först"."

.

"Va? Vänta här nu lite. Nummer 1, vi vet inte ens om hon gjort något och nummer 2, har dem ett förflutet?"

.

Med darrande ben reste jag mig upp och började gå. Min andning var hackig och allt det han sagt gjorde mina misstankar ännu värre. Mina ögon vattnades lite vid tanken att distansen trots allt var det som skulle splittra oss. Hur går det senare då när det kommer fler konserter? Tänk om någon annan fångar hans hjärta? Hade jag ens han hjärta längre?

.

"VÄNTA VANESSA! Justin är en otrolig kille och han ska bara veta hur lycklig han är som har dig och tro mig jag tror han vet det. Det ni har är äkta kärlek och det krävs mer än Selena att bryta det bandet. För nuläget finns det inget du kan göra än att lita på honom. Men personligen tycker jag att direkt efter filminspelningen att du följer med han på hans resterande turné och visar honom hur mycket han verkligen betyder för dig."

.

Ja blev lite chockad av hans fina ord men han hade verkligen rätt. Det finns absolut inget jag kan göra än att lita på honom. Men som jag sa innan, jag litar på Justin men om Taylor verkligen har rätt kanske Selena verkligen kommer kämpa för honom. Att han är flera tusen mil bort gjorde inte situationen lättare för just nu kan Selena göra vad som helst för att få hennes plan att funka utan att jag är där för att stoppa det.

.

"Ifall jag ska åka till honom vill jag att du ska komma med."

.

Taylor tittade på mig med ett chockat uttryck innan han sprack upp i ett vackert leende som visade hans vita tänder.

.

"Vill du verkligen det? Absolut allt för dig!"

.

Även fast jag visste att det kunde betyda drama struntade jag i det. Varför skulle Justin bry sig om jag tog med mig Taylor när Selena var med på turnén? Ifall Selena försöker ta Justin ska jag visa henne att hon inte kan tro att bara för hon är känd eller whatever att hon ska få allt hon vill.

If the biatch wants war then so it shall be

---

Det kanske inte blev så jätte långt men jag har många idéer på dramat som kommer senare.  Om ni har några idéer så skriv gärna dem :) KOMMENTERA för att jag varit så duktig idag med 2 inlägg fast jag har läxor // Gabbi

33 - (♥ Dreams Come True ♥ ) - Nightmare

Är det såhär det ska vara? Ska vi glida isär pågrund av distansen? Jag litar verkligen på Justin... Men jag litar inte på Selena.

---

(tänk att han har en tröja på)

(Vanessa och Taylor fast inte samma dag)

"Det är slut! Det är Selena jag vill ha"

.

Jag satte mig käpprakt upp i sängen och andades häftigt. Om jag hade förklarat drömmen för andra kanske dem inte skulle förtstå det läskiga men det var den värsta drömmen jag någonsin drömt. Att förlora den man älskar till någon annan... Att förlora Justin till henne, är det värsta som någonsin skulle kunna hända mig!

.

Jag förde min hand som hade blivit litte svettig av drömmen, mot kinden och kände något blött. Utan att jag märkt det hade jag börjat gråta lite lätt. Kanske jag gråtit i sömnen...

.

*Knack, knack*

.

Mina tankar blev avbrutna av knackandet på hotelldörren och insåg snabbt att det måste vara Taylor. Men skulle han verkligen komma så tidigt jag menar klockan kan ju inte vara så... 12.13? Wow, det var det längsta jag sovit på länge. Snabbt rättade jag till håret lite och torkade bort kallsvetten i pannan med handen och öppnade dörren.

.

"He.. Hej.. Woow" sa han medans han bet sig lite lätt i läppen. Precis som... Justin. Shit vad jag saknar honom!

.

"Ehm, hej?" svarade jag med ett litet konstigt tonläge eftersom han stod och stirrade på mig med stora ögon.

.

Då kom jag på det, jag stod i bara underkläder!

.

"BLUNDA!! Oh shit, förlåt jag hade helt glömt bort att jag sov i mina underkläder!"

.

"Åh tro mig det är VERKLIGEN lugnt." Jag tittade på honom och han skrattade samtidigt som han blinkade med ena ögat.

.

Så typiskt killar tänkte jag samtidigt som jag visade med en gest att han skulle komma in. När jag sett till att han verkligen kommit in trippade jag snabbt iväg mot badrummet. *Vänta vart är kläderna?* När jag skulle börja sätta på mig kläderna märkte jag att jag inte ens hade tagit med mig några. *Oh crap* tänkte jag. Nu måste jag gå ut dit igen, eller så kan jag ju bara be honom att välja ut några kläder och sticka in handen. Ja, så får det bli.

.

"TAYLOOOR! Jag glömde ta med mig kläder så kan du rota lite i min resväska och hitta kläder som passar för en dagsutflyckt?"

.

"Visst, vänta lite bara" skrek han tillbaka och jag kunde höra hur han rota runt i min väska.

.

Medans jag väntade stod jag och studerade mig själv i spegeln. Jag hade alltid gillat mitt egna utseende om jag ska vara helt ärlig men jag hade blivit så trött på mitt bruna hår. Kanske svart skulle passat eller...

.

"Öppna dörren så sticker jag in kläderna."

.

Taylor hade återigen väckt mig från mina funderingar och jag öppnade dörren. Istället för att han bara stack in handen öppnade han hela dörren. Han stod där och bara stirrade mig i ögonen med en blick jag inte riktigt kunde tolka. Allt hände på en millisekund och jag hann verkligen inte reagera för plötsligt hade Taylor kastat sig mot mig och tryckt upp mig mot badrumms väggen.

.

Just i den sekunden visste jag vad som skulle hända...

---

Japp nu kom ett ganskta kort kapitel men jag kommer skriva en till idag för jag vet redan vad som ska hända ;) och snart kommer lite drama om kanske 3-4 kapitel. Titta in igen runt 19.00 OCH KOMMENTERA! Tack Marina och Steffi för kommentarerna! :D // GAbbi

32 - (♥ Dreams Come True ♥ ) - Distance between us

När jag bäddat ner mig i den mjuka sängen med det varma gosiga täcket kändes det som John Blund tömt hela sin påse med sovpulver på mig och jag var 1 sekund från att somna när Justin röst väckte mig.

---

"Baby, baby, baby, ooh"

Sömdrucket satte jag mig upp och svarade i telefonen.

"Hallå" svarade jag med en hes röst

"Hej älskling! Förlåt, väckte jag dig?"

Den underbara rösten fick mig att vakna till på en gång

"JUSTIN! Nej nej det är lugnt jag hade inte riktigt somnat än"

"Bra... Så hur går det med filmen då?"

"Det går jätte bra! Jag älskar alla i crewet och Taylor är så snäll" sa jag med en uppspelt röst.

Justins perspektiv

När hon nämde hans namn kunde jag inte hjälpa det men jag blev lite avundsjuk. Han får träffa henne nästan varje dag medans jag får nöja mig med att höra hennes röst max 4-5 gånger i veckan.

"Hur går det med turnén då?" Hennes underbara röst väckte mig från mina djupa tankar.

"Att få spendera tid med mina fans igen och att ha hela crewet samlat igen är AWESOME"

"Oh, det låter roligt" Även om hon kanske verkligen tyckte det var roligt kunde jag inte missa att höra sorgen i hennes röst.

Efter hennes svar blev det en liten tystnad, jag visste varför. Vi båda ville säga det men vi, eller i alla fall jag, var rädd för att förstöra stämningen. Men tillsist bröt jag tystnaden och struntade fullständigt i stämningen.

"Jag saknar dig så OTROLIGT mycket! Jag saknar dina armar runt omkring mig, att se in i dina vackra ögon, att få känna ditt lena hår men det jag saknar mest är dina underbara läppar mot mina"

Plötsligt hörde jag hur hon började snyfta och tillsist började hon gråta högt. Att höra henne ledsen var ett av dem värsta ljuden jag någonsin hört, speciellt när jag vet att det till största delen är mitt fel.

"Snälla babe, gråt inte det gör så ont inom mig"

"Varför?" svarade hon samtidigt som hon snyftade kraftigt.

"För det är det hemskaste att höra. Jag vill höra dig skratta och prata med glädje i rösten."

"Jasså, så jag ska gå runt med ett falskt påklistrat leende och skratta falskt för att DU ska må bra?" svarade hon väldigt irriterat och argt.

"Babe jag menade inte så.." Jag kände mig förtvivlad och hjälplös eftersom jag visste att jag inte kunde göra eller säga något för att få henne att må bättre... Eller åtminstone så kändes det så.

"Förlåt jag vet... Det är bara så svårt. Jag saknar dig också så mycket eftersom du äger hela mitt hjärta. Varje gång jag känner dina berörningar, hör dig eller bara ser en bild på internet får fjärilarna i magen värsta dampet" sa hon och jag skrattade till lite av hennes ordval på slutet.

"Jag vet att det är svårt och tro mig jag älskar dig så otroligt mycket men vi måste kämpa och fokusera på våra jobb".

Hon "mm:ade" bara till som svar. Precis när jag tänkt säga något flög dörren till turné bussen upp och Selena kom in skrattandes.

"Hej Justin! Varför sitter du här och deppar med telefonen? Kom nu så ska vi gå ut en sväng"

Vanessas perspektiv

Hennes röst fick det att stinga till lite inombords av avundsjuka. Skulle han verkligen avsluta samtalet med mig för att vara med... Henne.

"Jag älskar dig babe men jag har massor att göra! Ringer dig imorgon"

"Spara din tid för jag kommer inte kunna svara. Jag och Taylor ska gå på en roadtrip runt i Paris och områden nära Paris" svarade jag men en vresig röst och klicka honom.

Är det såhär det ska vara? Ska vi glida isär pågrund av distansen? Jag litar verkligen på Justin... Men jag litar inte på Selena.

---

Oh oh! Hur ska det nu gå när dem är så långt ifrån varandra? Kommentera och kommentera även förra inlägget. Jag fick bara 1 kommentar och ifall jag inte vet hur jag skriver hur ska jag då kunna fortsätta? ;) // Gabbi

31 - (♥ Dreams Come True ♥ ) - Miles Away

Dörren till toaleten flög upp. Justin kom in och kollade på mig.

"Jag måste berätta en sak." Han såg inte heller så glad ut. "Jag fick ett sms innan. Jag skå åka på World tour nästa månad." Jag kollade på honom. Mina ögon blev glansigare.

"Du kan hälsa på mig." Uppmuntrade han mig. Jag skackade på huvudet.

"Jag ska också bort. Jag fick rollen." Han kramade om mig medans vi båda lät våra tårar rinna.

---

Månaden med Justin var väldigt rolig men samtidigt nedstämd för vi visste att efter den månaden skulle vi vara tusentals mil ifrån varandra och inte se varandra på... Ja ungefär 4 månader. Vi har ju alltid datorn, mobilen osv men tyvärr har vi även tidskillnaden. När han sov kanske jag precis hade vaknat. Jag älskar verkligen Justin men vi båda vet att detta verkligen skulle sätta vår kärlek på prov. Han hade sin musikkärriär och fans att fokusera på medans jag var tvungen att fokusera på filmen.

"Vanessa du måste komma nu det är dags att filma nästa scen".

Jag tittade upp och såg Jessica stå där med ett headset så hon kunde hålla kontakt med resten av crewet. Jag reste mig sakta upp från den bekväma sammetssoffan som är i min loge och gick ut till inspelningsplatsen.

.

"Okej Vanessa, i den här scenen ska Amy, rollen som du spelar säga till Scott att du inte har några känslor för

honom på det sättet och när den här scenen är färdig inspelad så kan vi alla ta 1 dags ledighet och så forsätter vi

i övermorgon." sa John som var regissören.

.

Eftersom jag inte ville ha en karaktär med för många kärleksscener så hade dem valt temat obesvarad kärlek mellan Amy och Scott som var karaktärerna jag och ingen mindre än Taylor Lautner spelade. När jag hade fått reda på att han skulle spela Scott hoppade jag runt som en galning. Även fast vi inte ska ha några kärleksscener är det ju ändå hur roligt som helst att han ska vara min motspelare.

När vi spelat klart scenen och vi alla börjat göra oss klara för att dra iväg mot hotellet såg jag Taylor komma gåendes mot mig.

.

"Lite synd att det inte blir några kyss scener" sa han lite skrattandes och log sedan ett snett leende.

.

Jag bara skrattade tillbaka som svar eftersom jag visste det var oskyldigt flörtande för jag menar Taylor vet ju att det är jag och Justin. Vi avbröts av ett biltutande som var signalen att det var dags att åka tillbaka till det väldigt lyxiga hotellet här i Paris.

************

4 timmar senare, stod jag inne i badrummet och gjorde mig i ordning för kvällen. Mitt långa hår var ut borstat och det var även tänderna så allt som återstod var bara att gå på toan och sen lägga mig och sova. Medans jag tittade på mig själv i spegeln med tandborsten i munnen funderade jag på vad jag skulle göra imorgon på min lediga dag. Kanske jag och Taylor kunde dra iväg på någon liten bilresa eller varför inte Disneyland. Fast det blir nog väldigt svårt med tanke på att han är ju hur känd som helst och jag... Ja jag var väll lite av en kändis också.

.

När jag bäddat ner mig i den mjuka sängen med det varma gosiga täcket kändes det som John Blund tömt hela sin påse med sovpulver på mig och jag var 1 sekund från att somna när Justin röst väckte mig.

---

Vad gjorde Justin där eller hade hon somnat? Detta var det första inlägg jag skrivit i novellen och jag hoppas ni gillade det! Kommentera och säg hur jag skriver och om det är något jag borde ändra. Mitt skrivande kommer ju bli bättre för varje gång för jag kommer mer och mer in i novellen :)

Nya gästbloggaren

Rubrik.

Chapter 4 ~ Walk At Night

Justin kom med några andra bakom honom. Jag mötte hans blick. Hans ögon lyste upp kvällens mörka himmel.

"Hej." Hans hesa röst fick mitt hjärta att stegra. I mörkret var han som en het gestalt.

"Hej." Våra blickar var fortfarande i kontakt och utan att jag vetat det hade Ryan kastat nycklarna till honom och gått iväg med dem andra.

Men jag stirrade på honom. Justin. Han log snett, sexigt och vände sig om men jag kunde se hans ansikte i profil.

"Kom." Hans huvud var nu helt omvänt och nycklarna for upp och fångades i ett skrammel.

---

Alla satt omkring utebordet som Justin hade lett mig till. Det var vit och enkelt. Jag satte mig jämte Chaz. Det var runt tre tjejer som jag inte kännde här. En satt höger om Ryan på andra sidan bordet, en på andra sidan om chaz och den sissta jämte Justin som satt mittimot mig. Det fanns en ledig stol jämte mig. Sebastian var sen och där kommer han att sitta. Tjejen var söt. Brunt hår hängandes på vardera sida av nacken. Något mörkare än mitt. Dem andra var blondiner. Justin kollade åt höger där Ryan satt. Något framåtlutad och händerna på låren. Hans tunga smög sig ut och slickade sig på den flickrosa överläppen. Min blick genomskåddade hans ansikte. Perfekt hy, Tjocka och fylliga ögonfransar, födelsemärken och kyssbara läppar. I bakgrunden fanns en stor swimingpool. Han sneglade åt mitt håll. Jag kollade bort mot Ryan som var fullt koncentrerad på verenda detalj av sin historia om hur bra det gick i hockeyn. Hans hasselnötsbruna ögon kollade på mig. Jag svalde spänt.

"Justin!" Ryan försökte få kontakt med honom. Han svepte sin blick från mig till honom.

"Ja?" Ryan flinade mot honom. Justin nickade och skrattade. Som rena ögon snacket.

"Någon som vet vad man kan göra?" Han lutade sig bakåt och suckade. Tjejen jämte Ryan reste sig upp.

"Bada?" Sa hon frågande. Alla höll med. Tur att jag hade med mig bikini.

Killarna var redan i den stora bassängen. Vi tjejer  satte oss i bubbelpoolen. Dem hade presenterat sig som Hailey, Brandy och Diana. Hailey var den mörkhåriga och dem andra var blondiner.

Efter ett tag kom Ryan med Redbulls och satte sig ner med oss. Chaz och resten av killarna kom på efterslänten.

Justin satte sig jämte mig med ett léende.

"Jag hade bara fem stycken men man kan la dela." Justin tog i mot en och kollade på mig.

"Vi kan dela?!" Hans blick såg frågande på mig. Jag nickade och kollade på när han tog ett par klunckar. Han lät så där som man kan göra efter att man druckit och räkte fram den plåt aktiga burken till  mig. Jag sträckte fram min hand försiktigt och våra fingertoppar snuddades. Jag kännde mig så annorlunda. Det fanns inte fjärilar som jag kunde känna- kanske djupt inne i maggropen. Jag log lite snabbt och tog en eller två klunkar innan jag ställde den på kanten.

"Hur ska vi sova nu?" Sebastian kollade på Ryan. Han ryckte på axlarna.

"Vet inte."

"Du är alltid en sån sissta minuten människa." Skrattade Chaz fram. Jag log så att mina tänder visades och skrattade till.

.

Ljudet från allas tandborstar fyllde det föräldrarfria huset. Alla kollade på varandra. Det var bara Ryan som hade en eltanborste vars ljud överröstade de flästa vanliga. Det var tyst för övrigt. Inget snack mellan några. Jag lutade mig mot badrums väggen som dem andra tjejerna också gjorde. Ryan lutade sig mot handfattet, Sebastian satt på den ''inbyggda'' badkarets kant, Chaz satt på toalettens lock och Justin stod mitt på golvet.

Jag började skratta åt tandborstarnas oavbrutna ljud och kunde känna allas blickar på mig. Skrattet hade smittat av sig. Jag gick fram till handfattet och spottade ut löddret. En smak av mint stannade i munnen. Ryan hade tagit ett steg åt sidan. Jag vände mig om och slickade bort den eventuella tandkrämen som kanske satt på mungiporna eller på underläppen kanske. Ett kort skratt hoppade ut ur munnen när jag gick ut ur rummet och in till det ganska stora sovrummet där alla skulle sova. Jag kollade på röran och kände ett vinddrag som svepte förbi min vänstra sida. Justin gick fram till sin tältsäng och satte sig ner. Ett gnissligt ljud fyllde tystnaden. Justin hade ingen tröja på överkroppen och ett par mjukisbyxor. Hans blick befann sig på röran mitt framför honom. Chaz röra.

"Chaz." Han skackade på huvudet och jag flinade. "Han är alltid en sån gris." Suckade han. Jag la den ena handen på den andra armskålen. Om det nu hette så...

Dem andra kom in fulla av skratt. Alla var ombytta, även jag.

"Hur ska vi sova nu?" Jag kollade på honom.

"Bara ta någon plats." Jag kollade runt och satte mig på en enkel madrass.

.

Jag låg på rygg tyst i mörkret och kollade upp i taket. Mina armar var utanför det ljusblåa täcket. Endast tunga andetag hördes. Jag kollade åt höger. Ryan låg med ryggen mot mig. Det var bara Justin som hade tältsäng. Resten hade madrasser- förutom Chaz som låg i sin säng. Jag suckade djupt.

"Är det någon som är vaken?" Jag kännde igen den hesa rösten. Justin.

"Ja." Min röst viskade lågt för att undervika att någon skulle vakna ur sin skönhetssömn.

"Steph?"

"Ja." Han skrattade hest- tyst.

"Kan inte du heller sova?" Jag skackade på huvudet i mörkret och satte mig upp.

"Nopp." Jag lutade mitt huvud bakåt och drog finger spetsarna genom håret.

"Vad tänker du på?" Jag tänkte men huvudet var tomt.

"Inget egentligen. Jag kan bara inte sova." Min blick vändes mot honom. Han satte sig också tyst upp.

Det blev tyst ett tag.

"Du då?"

Jag såg endast hans siluet.En svart skugga - Inget mer.

"Inget." Jag skrattade till. "Kan jag komma?" Jag nickade. Tydligen såg han det. Justin reste sig försiktigt upp och kom mot mig. Jag makade lite på mig. Åt vänster. Han satte sig ner på madrassen och lutade sig bakåt.

Jag kollade på honom. Han vände sin blick mot mig och log. Det var tyst en, kanske två minuter innan hans röst avbröt den.

"Du har väldigt fina ögon. Om du inte visste det." Jag kollade ner i täcket och log.

"Är du alltid sån?"

"Vaddå?" Jag kollade in i hans ögon igen.

" Att du berömer tjejer." Han skrattade till.

"Jag gillar tjejer. Som du kanske redan vet... så jag vill att dem ska känna sig vackra. Du vet. Vara nöjda med sig själva." Jag log mot honom och gäspade.

"Trött?"

"Ne." Han skrattade.

"Om du inte är så trött så kanske vi kan gå ut och gå. Det kanske låter konstigt men jag brukar göra det. Vi kanske kan snacka lite och sånt." Jag höjde ena ögonbrynet.

"Okej."

.

Det var mörkt ute. Justin hade sina händer i fickorna och styrde sina steg mot gräsmattan.

"Vi genar här." Sa han. Jag slöt upp vid hans sida och satte armarna i kors. Lyserna från gatulykterna lös upp vår väg. Jag gillade det.

.

"Såna här promenader är så mysigt att ta med en tjej. Mitt i natten och bara gå någon väg som man vill ta. Man vet aldrig vart det tar slut." Han kollade glatt på mig. Hans ögon var pigga och inte ett spår av trötthet fanns.

John blund kanske hade slut på pulver? Det kanske inte räckte till oss?

"Är du en sån här kärleks expert då? Som vet allt?" Frågade jag.

"Nja, expert och expert. Jag vet bara en del." Han kollade ner på fötterna och drog in sina läppar. Sådär snabbt så man inte såg dem innan han kollade upp igen.

"Berätta." Han kollade in i mina ögon och rynkade frågande på pannan, skrattade och log.

"Vad vill du veta?"

"Vad är kärlek? Hur är det att vara riktigt kär i någon?" Jag gjorde en dramatisk gest med armarna och snurrade mig i ledning. Jag vandrade baklänges nu på den ödsla väggen.

"Okej, Kärlek har jag ingen anning om vad det är egentligen. Man får bara en bra känsla i kroppen när man kollar in i den personens ögon." Han stannade och likaså gjorde jag. Jag kollade in i hans ögon. "Och när man rör vid den personens hand så..." Han kollade ner på min hand och tog tag i den. Först den högra sen den vänstra. "Så känner man en härlig känsla rusa genom ådrorna på en." Jag fnissade till och ställde mig vid hans sida. Våra fötter fortsatte att mashera (?) på asfalten.

Vi gick ett tag- längst väggar som vi utforskade i mörkret. Pratade om hans karriär, om kärlek. Om allt innan vi var tillbaka hos Chaz. Vi låg en kort stund och pratade innan jag hade somnat.

---

Kommentera!!! :D

OBS! XL KAPITEL! EXTRA MYCKET JUSTIN!

Chapter 3 ~ Starstruck.

Previous:

Matchen var slut och Ryan hade erbjudit mig skjuts hem. Efter många om och men så satt jag i Ryans bil.

Ett klickande ljud kom från bådas säkerhetsbälten. Han vred om nycklen och kollade ut.

"Vad kollar du efter?" Log jag och kollade dit han gjorde. Jag såg Chaz och den andra killen som tidigare hade suttit och pratat med Ryan under matchen. Dem kom närmare och tillslut kände jag igen honom.

Det var ju Justin. Justin Bieber.

---

"Det är Justin Bieber?!" Frågade jag chockat. Ryan skrattade till och kollade på mig.

"Jag sa ju att du skulle få reda på vem den där killen var." Jag log och kollade ut mot Chaz som vinkade åt mig.

Jag vinkade tillbaks och log. Chaz sprang över till den andra sidan och dem två bildörrarna öppnades.

"Hej!" Sa Chaz glatt. Jag vred mit huvud bakåt och log mot Chaz.

"Hej." Han var alltid positiv. Well, för det mesta iallafall. Jag mötte Justins blick och log.

"Hej." Sa jag med ett léende på läpparna. Han log tillbaka och nickade med huvudet.

"Tja." Jag vände mig om och tittade ut genom fönstret. Innerst inne var jag hur damn starstruck som helst. Han såg så mycket bättre ut in real life men jag undervek att bli galen. Han hade nog med drama i sitt liv tänkte jag.

Ryan satte på bilen och vi åkte iväg.

.

"Steph." Jag kollade bak mot Chaz och nickade.

"Ja."

"Vill du typ komma över ikväll och typ kolla på film eller bara chilla hos mig? Om du vill?! Det kommer några tjejer till...så." Jag kollade först tyst på honom och slängde någon enstacka blick mot Ryan som koncentrerade sig på vägen innan jag började skratta. Med halsen full av skratt vände jag mig om och höll för magen. När jag kollade upp mot bakspeglen såg jag hur Justin och Chaz kollade på varandra med ett frågande flin på läpparna.

"Typ tio tjejer och ni tre killar." Frågade jag och försökte lugna mig.

"Faktiskt inte." Log Ryan och körde in på min gata.

"Okej, men jag kommer. Jag tror inte att jag har något annat att göra." Jag sträckte på mig och knäppte upp bältet medans bilen saktade in. Jag öppnade dörren och klev ut.

"Tack för skjutsen. Ses." Dem sa hejdå och jag började gå mot huset. Kvälls himmlen var målad i olika pastellfärger som rött, gult, rosa, grönt och blått. Jag öppnade dörren och drog av mig mina vita converse. Ljudet från damsugarn som väsnades flög in i mina öron. När jag tog några steg framåt och lutade huvudet en anning på snedden ser jag hur mamma desperat gnuggar med munstycket på den långa damsugarens halsen mot den vita mattan. Hon stänger av den och suckade djupt.

"Mamma." Hon vände sig om och log mot mig med fortfarande damsugaren i ett fasst grepp.

"Hej gumman." Jag kollade på henne med en menande blick. Just nu hade jag tappat räkningen på hur många gånger jag hade sagt till henne att inte kalla mig för gumman. Det hade gåt bra om jag var under 10 bast men nu var jag ju trotts allt 17. "Förlåt." Hon drog en ytterligare suck, men som den här gången var lite tystare.

"Nej, nej. Det gör inget." Jag ryckte lite på mungiporna som formade ett litet snabbt léende medans jag såg på när mamma gick och drog ut sladden från kontakten som befann sig bakom den beiga soffan. Sladden slingrade sig snabbt in till det lilla hålet på damsuggaren innan det tog stop.

"Hur gick det för dem?" Jag satte mig ner på soffan- Skinnjackan satt fortfarande på min överkropp.

"Bra, det blev oavgjort." Mamma log och ställde tillbaka damsugaren i städskåpet. Hon nickade och log mot mig. Sådär mammigt. "Kan jag sova hos Chaz? Det är inte bara jag som ska sova där. Det är ett par till." Hon kollade skeptiskt mot mig.

"Okej, men gör inget dumt." Jag log tacksamt mot henne.

"Det ska jag inte." Jag sprang upp till rummet och drog fram min stora svarta väska, packade ner lite nödvändiga saker och skickade iväg ett sms. Han skulle hämta upp mig. Jag hade ingen bil just nu och mamma behövde sin.

.

Ryan stängde bakluckan och vi hoppade in i bilen. Fordonet tartade och vi åkte iväg. Det var en svart Range Rover. Det ända jag visste om dem var att dem kostade skjortan.

"Detta är en annan bil." Log jag och pekade på den.

"Ja, det är Justins. Jag fick låna den." Han kollade snabbt på mig innan han fortsatte att blicka ut mot vägen.

"Han verkar schysst." Sa jag. Min blick var fortfarande på Ryan. Han skrattade bara till och kollade på mig igen.

"Han är det." Jag skrattade också till och kollade ner på mina svarta jeans. Det var tyst en kort stund innan Ryans röst avbröt den.

"Det kommer en kille till. Du vet Sebastian." Jag kom ihåg Sebastian som skolans heting. Alla hade en crush på honom. Alla förutom jag. Jag kännde knappt killen. En nicknig fick bli mitt svar.

"Vet ni vart alla ska sova?" Ryan skackade på huvudet.

"Nopp." Jag skackade på huvudet och log.

"Du kanske kan sova jämte Justin. Han skulle gilla det iallafall." Han blinkade medans jag höjde ena ögonbrynet. Jag skrattade.

"Kanske det." Svarade jag och kollade ut för fönstret. Ur ögonvrån såg jag hur hans blick gick från huvudet och ner. Jag log lite tyst medans Ryan körde upp på uppfarten.

Jag hörde skratt från den stora tomten när jag klivit ut. Mina fotsteg stannade och Ryan ställde sig jämte mig med nycklarna pendlande mellan händerna.

Justin kom med några andra bakom honom. Jag mötte hans blick. Hans ögon lyste upp kvällens mörka himmel.

"Hej." Hans hesa röst fick mitt hjärta att stegra. I mörkret var han som en het gestalt.

"Hej." Våra blickar var fortfarande i kontakt och utan att jag vetat det hade Ryan kastat nycklarna till honom och gått iväg med dem andra.

Men jag stirrade på honom. Justin. Han log snett, sexigt och vände sig om men jag kunde se hans ansikte i profil.

"Kom." Hans huvud var nu helt omvänt och nycklarna for upp och fångades i ett skrammel.

---

Kommentera!!!:D

Vad tycks???

CHAPTER 3 IS ON THE WAY!

Novellbloggar!?

Inga kommentarer-Ingen skrivlust.

OKEJ! GÄSTBLOGGARE , PRONTO!

30 - (♥ Dreams Come True ♥ ) - Chaos.

"Justin!" En bekant man kom gående mot oss. Jermeny. Justin satte ner Jazmine och kramade om honom.

"Pappa." Dem släppte varandra och kollade på mig. Jag mötte Jermenys blick och i ögonvrån drog Justin upp sina byxor och  slickade sig om läppen medans han kollade på mig.

"Du måste vara Vanessa. Jag har här en massa saker om dig." Jag skrattade till och hälsade.

"Så trevligt." Sa jag och la huvudet på sne.

---

Justins perspektiv...

Det var skönt att vara hemma efter allt drama i USA. Jasmyn och Jaxo låg och sov i deras rum medans jag och Vanessa låg i min säng och kollade på Tv. Jag stödde mitt huvud mot min arm och såg på hennes ansikte i profil. Mina fingrar snuddade hennes överarm i lätta drag. Hon stängde sina ögon och suckade belåtet.

"Vad skönt det är. När du gör så." Viskade hon och log ett leende som alltid fick mig på fall. Jag sa inget utan fortsatte och log.

Nattens måne lysste en liten del i rummet tillsammans med en gatulykta utanför fönstrerna. Ljuden från tven var kaotiska men i mitt rum var det rena lungnet.

Hon såg så perfekt ut när hon låg där. Så lugn och vacker. Hennes andetag blev tyngre och jag förstod att hon hade somnat.

Min mobil plingade till och jag sträkte mig efter den. Det var från Scooter.

"Ring mig.." Det var det enda som stod på skärmen. Jag gick upp och ringde honom.

"Justin, jag har en sak jag måste snacka med dig om." Svarade han snabbt.

"Visst."

"Vi ska ha ett möte imorgon och planera det sissta av din turné klockan 1. " Det slog mig. Innan jag träffade Vanessa hade vi snackat om turnén innan pausen från allt. Hon kunde inte hänga med. Jag visste det. Vi hade sagt det.

"...och Justin, du kan inte ta med dig någon tjej eller något." Scooters ord ekade i huvudet sedan den dagen. Jag hade bara skrattat och sagt okej utan att ana vad som skulle hända.

Jag skulle få träffa Vanessa och bli djupt förälskad.

Jag bet mig i läppen och nickade för mig själv.

"Okej..."

Vi la på och jag la mig gämte Vanessa. Min kropp var tätt i mot hennes och jag kunde höra hennes andetag.

Vi hade bara 1 månad, kanske mindre tid tillsamans.

Sedan somnade jag.

.

Vanessans perspektiv...

Jag vaknade av att något plingade till på nattduksbordet. Justin låg så nära att jag kände hans läppar mot min hals. Trött satte jag mig och kollade på klockan. Dem röda siffrorna blinkade 01:37. Mitt i natten.

Min hand tog tag i mobilen och jag gick in till toaletten. Det var ett meddelande från Sky.

"Jag vet att du inte är uppe nu men jag ville bara säga att du fick rollen!:D" Jag log och knappade in ett svar.

"Mamma har sagt det eller hur?^^ När?" Det tog bara någon enstacka sekund innan hon svarade.

"Nästa månad. Vi ska till PARIS OCH SPANIEN!!!!! Vi fick följa med! Bara du, jag och Amanda i Paris och Spanien!:D " Jag blev stumm på tankar. Bara några frågor rusade runt i huvudet. Justin?! Hur skulle det bli med honom?

Dörren till toaleten flög upp. Justin kom in och kollade på mig.

"Jag måste berätta en sak." Han såg inte heller så glad ut. "Jag fick ett sms innan. Jag skå åka på World tour nästa månad." Jag kollade på honom. Mina ögon blev glansigare.

"Du kan hälsa på mig." Uppmuntrade han mig. Jag skackade på huvudet.

"Jag ska också bort. Jag fick rollen." Han kramade om mig medans vi båda lät våra tårar rinna.

---

Kommentera!!:D Och sry för dålig update!

1 Year And 36 Days.

Jag ska fortsätta...

Länk!

Chapter 2 ~ Justin Bieber

Previous:

*

En dryg timma hade äntligen gått och det var äntligen dags att gå hem. Ryan slött upp vid min sida och log.

"Ska jag hämta dig innan matchen?" Frågade han och ökade stegen en anning.

"Nej, jag kommer kanske lite senare. Jag måste förklara mig ur C:et jag fick idag på provet." Jag log snett och rättade till axelväskan som vägde bly av alla böcker och arbeten från Mary.

"Okej, men vi ses. Jag måste verkligen skynda mig nu. Ses." Jag skrattad till och kollade på väskan som förhindrade mig från att gå snabbare.

"Ja, det gör vi. Ses."

---

"Jag är hemma!" Det första jag la märke till när jag kom hem var lukten av mat och ljudet av pannans fräsande ljud. Mamma kom till hallen medans jag drog av mig skorna. Hon torkade av sina våta händer på en vit kökshandduk och lutade sin ena sida mot väggen.

"Mary ringde och sa att du fick kvarsittning för att du har halkat efter så mycket i skolan." Hennes blå ögon kollade besviket på mig. Skuldkänslorna och tankarna om att jag borde plugga mer fick mig att tänka till. Kanske bara för ett ögonblick.

"Jag ska skärpa mig, lovar." Med en suck gick jag in till köket efter mamma och satte mig vid bordet. Hon ställde sig vid spisen igen och vände på grönsakerna.

"Ryan ska ha fotbolls match ikväll. Jag skulle verkligen vilja gå och kolla." Hon vände sig om.

"Du kan gå om du lovar att ta tag mer i skolan." Jag nickade ivrigt och tackade.

.

Vägen till matchen känndes ganska snabb med musik i öronen.

Det var ganska mycket folk på läktarna och gräsmattan.

Ryans perspektiv.

"Det är Bella där borta som började förra året i klassen."Sa jag och pekade på blondinen som satt på läktaren. Justin hade velat veta vilka som hade börjat i vår klass sedan sisst.

"Och hon som går där borta. Henne känner jag inte igen."

Han kollade bort mot ingången och studsade en reservboll mot marken. Jag kollade bort mot ingången och  såg Stephanie.

"Ah, hon hetar Stephanie. Hon började för typ en två månader sen."

"Hon ser ut som en svensk tjej." Han log stort och puffade mig lätt i sidan.

"För att hon är det men hon är lite italiensk också." Justin kollade bort mot henne igen.

"Hon var ju skit vacker."

Stephanies perspektiv.

Jag gick upp och satte mig på läktaren och kollade ut mot fotbollsplanen. Ljudet från hur bollen sparkades från det ena hörnet till det andra fick min blick att hänga med. Jag såg Ryan le mot mig jag vinkade. Han vinkade tillbaka och fortsatte prata med en annan kille som att gämte honom. Jag kännde igen honom men det var för svårt att se säkert vem det var. Han kollade på mig med ett litet leende på läpparna som fick mig att skratta. Folket jubblade och Ryan och dem andra ställde sig upp för att applådera. Likaså gjorde jag.

.

Visslan som nu singnalerade en time out tjöt genom luften. Ryan kom springandes mot det gröna stängslet som inhängnade gräsplanen. Jag kollade på honom och han vinkade till mig att komma ner. Med lydande steg gick jag ner från läktaren och fram till Ryan.

"Vad vill du? Ska inte du typ få en massa tips från coachen typ." Skrattade jag fram. Han skrattade till och skackade på huvudet.

"Tydligen inte." Hans blick gick rakt in i min.

"Vem är den andra killen som satt gämte dig? Jag känner igen honom men jag vet inte varför."

"Det kommer du få reda på sen." Blinkade han och ja nickade. "Men han tycker du är vacker." Flinade han. Jag skrattade.

"Jasså." Jag skrattade och visslans ljud tjöt en ytterligare gång."Lycka till." Sa jag och Ryan log.

"Tack"

.

Matchen var slut och Ryan hade erbjudit mig skjuts hem. Efter många om och men så satt jag i Ryans bil.

Ett klickande ljud kom från bådas säkerhetsbälten. Han vred om nycklen och kollade ut.

"Vad kollar du efter?" Log jag och kollade dit han gjorde. Jag såg Chaz och den andra killen som tidigare hade suttit och pratat med Ryan under matchen. Dem kom närmare och tillslut kände jag igen honom.

Det var ju Justin. Justin Bieber.

---

---

Kommentera! Och sorry för dålig update. :/ Har knappt fått några kommentarer nu på ett tag och har inte känt mig peppad nog att skriva. Om jag väl skriver så har jag inga idéer, vilket är ovanligt för att vara mig. :( Men, men Kommentera på och ni får extra långa delar, extra bra delar och extra bra update. :P

Jag är glad över att ha er som läsare och you have nooo ide hur mycket era kommentarer betyder för mig. Blir sååå glad!!! :)

Fortfarande inget svar!

ANG Brainstormingen!

Chapter 1 ~ School

Bara för att jag har brist på idéer så skriver jag bara något som poppar upp ur huvudet på mig. :)

---

Jag suckade en ytterligare gång och sneddade med blicken mot klockan.Om en sisådär förtiominuter skulle provet vara klart men jag kunde inte fokusera med endast ljudet av pendragen på prov papprerna studsade mellan klassrumets vita tråkiga vägar som prydes av karter och planscher om olika krig eller människor. Jag lutade mitt huvud mot min ena hand och fortsatte, eller rent ut sagt försökte fokusera på de ord som stod skrivet på det vita A-4 arket på tvåmanabänken. Gämte mig satt Aarnold, en utav skolans största plugghäst som hade det betydligt lättare än mig på att räkna ut svaren. Rakt framför mig mötte jag Ryans rygg. Han hade en blå T-shirt och precis som jag så försökte han fokusera på provet. Han hade fått flytta från Chaz pågrund av att dem störde alla andra med sina fniss. Fokusera nu. Tänkte jag och läste nästa fråga.

.

"Det har varit ett enklare prov för vissa och ett betydligare svårare för andra." Sa Mary, vår klassförståndare och sökte elevernas blickar medans hon delade ut proven. Jag spännde mig för att se mitt betyg och kollade ner i träbänken tills jag hörde hur Mary's fotsteg stannade vid min bänk. Det brukade aldrig leda till något gott. Min blick mötte hennes bruna ögon som var fyllda med besvikelse.

"Jag förstår inte riktigt vad som har hänt med dig Stephanie." Hon räckte mig pappret och jag kännde hur allas blickar brände mig i ryggen. Jag öppnade munnen en anning, tog i mot papprerna och svalde hårt. Ett inringat C med röd penna satt stämplad på framsidan. Jag la ner häftet med en duns och lutade mig tillbaka. Med en suck vände jag blad och fick syn på en gul lapp. Snabbt stängde jag igen häftet för att undervika andras nyfikenhet om vad som stog på det. Jag kollade upp och säkrade på att ingen hade sätt. Lyckligtvis satt Aarnold och läste igenom sitt prov precis som dem andra gjorde. Klockan ringde och en känsla av frihet spred sig över mig, men bilden av mammas blick och pappas röst genom telefonen sköt lyckan åt sidan. Mamma och Pappa hade skilljt sig sedan en kort tid tillbaka men dem kom ändå bra överrens vilket glädje mig. Alla reste sig upp medans jag väntade på att alla hade gått.

Folkmassan blev allt mindre och jag reste mig upp och öppnade häftet för att läsa dem handskrivna orden på pappret.

"Jag vet inte vad som har hänt med dina betyg men jag är mycket besviken. Ledsen att behöva säga att du får sitta med i kvarsittningen idag och komma ikapp med allt. / Mary Barks."

Jag suckade högt och gick ut från rummet. Korridorren var fylld med människor som skulle hem till sig medans ag skulle sitta i ett tråkigt rum med någon tråkig mattebok framför mig i ytterligare en timma. Tanken gjorde mig illamående.

Jag läste på den blåa dörren."Kvarsittning." Toppen. Jag klev in och såg ett fåtal elever som satt utsprida vid bänkarna.

"Jag kan ta din mobil." En man i trettio årsåldern sträckte fram handen och jag sträckte fram min iPhone till honom. Han nickade mot resten av folket oh jag började genast leta efter en ledig plats men alla bänkar var uptagna. Ryan satt i ett hörn och det var han som jag kännde mest av alla här inne. Jag styrde mina steg mot den lediga platsen och slog mig ner.

"Det är väl okej ifall jag sitter här?" Viskade jag. Han nickade och log vänligt.

"Visst." En stol gned sig mot golvet och mannen som tidigare beslagtagit min mobil reste sig upp.

"Jag ska bara gå och fylla på mer kaffe. Kom ihåg att få något gjort." Han gick ut genom dörren och alla små pratade med varandra.

"Är det fotbollen som är igång nu när ishallen är stängd?" Frågade jag honom och slog upp matteboken. Han nickade.

"Vår första match är ikväll." Log han. Jag nickade och tog upp pennan.

"Kan jag komma och kolla?" Jag log frågande mot honom.

"Visst."  Skrattade han fram.

.

En dryg timma hade äntligen gått och det var äntligen dags att gå hem. Ryan slött upp vid min sida och log.

"Ska jag hämta dig innan matchen?" Frågade han och ökade stegen en anning.

"Nej, jag kommer kanske lite senare. Jag måste förklara mig ur C:et jag fick idag på provet." Jag log snett och rättade till axelväskan som vägde bly av alla böcker och arbeten från Mary.

"Okej, men vi ses. Jag måste verkligen skynda mig nu. Ses." Jag skrattad till och kollade på väskan som förhindrade mig från att gå snabbare.

"Ja, det gör vi. Ses."

---

Kommentera! Vad tyckte ni om min lilla brainstoming? xD Om ni gillar denna så kanske jag kan fortsätta att skriva lite mer på denna novellen? :)

Kommentarerna?

29 - (♥ Dreams Come True ♥ ) - On A Flight To Stratford.

Tiden gick och Zachary hade åkt hem.

"I love you." Sa jag och tryckte hennes kropp imot min. "Jag har aldrig känt så här förut." Jag kollade på hennes läppar.

"Jag älskar dig med. Inte jag heller." Jag kysste henne passionerat och hon besvarade den.

---

Jag hade precis avslutat min och mammas konversation när Justin smög sina armar runt mig. Han kysste mig på halsen och lutade sitt huvud mot min axel.

"Ska vi åka till Stratford snart?" Han log mot mig i speglen. Jag nickade.

"Visst, när du vill." Jag log stort och vände mig om. Justin lutade sina armar mot handfatet. Våra ansikten var bara några centimeter från varandra och vi kysstes, länge.

.

En vecka senare...

Jag lutade huvudet mot rutan och kollade ut från ett utav flygplanets rutor.

"Är din pappa snäll?" Jag fattade knappt själv varför jag frågade det där. Han skrattade och la armen om mig.

"Ja, det är han." Jag log mot honom. "Det är mina småsyskon som du behöver oroa dig för" Han såg allvarlig ut. Jag spärrade upp ögonon och kollade på honom.

" Jag skojar ju bara." Jag pustade ut.

"Sluta skoja om sånt." Han log mot mig och kramade om mig.

.

Vi hoppade ut ur Justins Range Rover och kollade på huset som befan sig framför oss. Det var i någon blå färg och mellanstort.

"Gillar du det." Han log och lät sina bilnycklar pendla mellan händerna. Jag nickade.

"Det var lungt här." Jag gick efter honom och fram till dörren. Justin han inte ens öppna dörren innan en liten flicka kom utspringande.

"Bieber!" Justin sken upp som solen och fångade henne i sin famn. Hon hade två tofsar och det hängde lite hår därbak eftersom hon inte hade så långt hår än. Justin lyfte upp henne och kollade glatt på mig. Jag log stort.

"Jazmine, det här är Vanessa." Hon log mot mig och sträckte fram handen. Jag skackade försiktigt hennes hand och hälsade.

"Justin!" En bekant man kom gående mot oss. Jermeny. Justin satte ner Jazmine och kramade om honom.

"Pappa." Dem släppte varandra och kollade på mig. Jag mötte Jermenys blick och i ögonvrån drog Justin upp sina byxor och  slickade sig om läppen medans han kollade på mig.

"Du måste vara Vanessa. Jag har här en massa saker om dig." Jag skrattade till och hälsade.

"Så trevligt." Sa jag och la huvudet på sne.

---

Kommentera!!:D Blev en liten del och kollade inte stavningen. :S Hoppas ni fattade ändå.

IM BACK!

Nu var man ÄNTLIGEN hemma igen!:D Ska nog börja på nästa del i Dreams Come True nu!

Saknat mig? ;)

Hellohello!

Hål utskick!

Efter dem här så vet ni från vem det är o.s.v. Bara för att jag tyckte att det var en rolig grej så. :)

OBS! Måste läsas!

Imorgon (Lördag.) så åker jag iväg och kanske inte kommer ha en så bra update på Dreams Come True men...

Jasmine från http://kidrauhlstorys.webblogg.se/ kommer skapa en ny novell som hon updaterar på! :) Fick ett mejl med en liten handling som lät hur bra som helst!!! Jag har även sagt att hon får uppdatera på den novellen som är under update nu (alltså Dreams Come True) om hon vill. Kommentera mycket nu som tack till henne för att hon skriver här på Bieberromance.blogg.se. Önska henne ett varmt välkomnande nu! :D

Om ni vill så kan ni ju fortfarande ställa frågor till både mig och Jasmine via blogresponse som finns på vänstersidan av bloggen. Kommer logga in lite då och då och kanske till och med uppdatera lite på min novell. :)

Jag vill också ge ett varmt tack till alla som skickade in att dem ville gästblogga. Men jag kände dock inte att fler behövdes. :/

Kom ihåg att hon också har en egen blogg att uppdatera så att ni tar hänsyn till det om hon kanske inte har tid någon dag eller kanske inte skriver bamse stora delar heller!

By the way, är det bågon mer än jag som ska på True talent och kolla? :) Kunde ju vara kul att veta.

28 - (♥ Dreams Come True ♥ ) - It's A Secret.

Det plingade till på dörren och jag sprang fram för att öppna. Som jag hade trott så stod Zachary där med ett stort leende.

"Omg! Jag har saknat dig så." Jag kramade om honom.

"Jag har saknat dig med." Vi slingrade oss ur varandras grepp och log mot varandra. Justin gled upp vid min sida, la armen om min midja och sträckte fram handen mot honom.

"Justin, Justin Bieber." Hans blick gick rakt i hans ögon  och han log lite mot honom. Zachary sträckte fram sin hand.

"Zachary Payhers."

---

Stämningen när vi satt i rummet var spänd.

"Så... vad ska vi göra?" Jag lät så glad jag kunnde för att lätta upp stämningen. Justin kollade på Zachary och båda ryckte på axlarna. "Okej..." mummlade jag för mig själv.

"Seriöst!? Vad är det som är fel?" Röt jag irreterat. Båda kollade på varandra och mig. "Ni har varit helt konstiga hela tiden!" Tillade jag. Dem kollade bara ner i marken. "Inget svar." Suckar jag och gick ut ur rummet. Jag ville vara ifred.

Justins perspektiv.

Great! She's gone man! Tänkte jag för mig själv. Zachary och jag satt bara tysta kvar. Jag antog att jag var rädd. Rädd för att hon skulle få upp ögonen för honom även fast jag vet att hon aldrig skulle göra något sånt. Inte efter igår kväll.

"Jag går till henne." Sa jag och reste mig upp. Zachary nickade. Jag tog mitt första steg, längre han jag inte innan han började prata.

"Säg att jag är ledsen. Jag antar att jag är avundsjuk. Du är lyckligtlottad Justin." Han log smått och jag log tillbaka.

"Det är jag. Jag är mycket lycklig lottad."

.

Hon satt orörd i ett utav hörnen på trädgården. Hennes blick var besviken när hon kollade på mig.

"Vi är ledsna Vanessa. Vi var avundsjuka på varandra." Jag satte mig ner jämte henne. Hon skrattade till sött.

"avundsjuka? Kom igen. Varför?" Jag log och ryckte på axlarna.

"Vi gillar dig mycket." Hon kollade på mig. Hela hon strålade upp.

"Ah. Du ser alltid bättre ut med det leendet." Log jag.

"Hur lyckas du?" Frågade hon.

"Med vad?"

"Du får mig alltid att le." Jag kysste henne och drog henne tättare intill mig. Hon vilade sitt huvud mot min axel.

"Det är en hemlighet."

.

Tiden gick och Zachary hade åkt hem.

"I love you." Sa jag och tryckte hennes kropp imot min. "Jag har aldrig känt så här förut." Jag kollade på hennes läppar.

"Jag älskar dig med. Inte jag heller." Jag kysste henne passionerat och hon besvarade den.

---

Kommentera!:D Kanske inte så intresserad del men har några framtida planer om vad som ska hända:) Glöm inte att skicka in önske mål om att gästblogga!:D

Gästbloggare!

Tävling!

Svar på kommentar!

Steffi xD om 27 - (♥ Dreams Come True ♥ ) - Zachary Payhers:

Fett Bra ! :D vem är killen på bilden :o fett söt jue xD

Svar: Aww, tack! Han hette någonting med Luke. ERSKÄNN! Han är assss snygg. Hör av mig när jag vet säkert. :)

Tack. :)

Gästbloggare!

HAHA! Steffi!

27 - (♥ Dreams Come True ♥ ) - Zachary Payhers

Han satte på sig kondomen under täcket och sedan kännde jag hur han kom in i mig. Det gjorde lite ont men det var första gången.

.

Han la sig ner bredvid mig, båda var lika utmattade och anfåda. Svettet rann nerför våra kroppar.

"Ångrar du dig?" Justin log mot mig. Jag skackade på huvudet och skrattade till.

"Nej."

Efter ett tag somnade vi båda.

---

En lätt knackning fick både mig och Justin att vakna.

"Frukosten är klar." Pappas välbekanta röst hördes genom den oöppna dörren.

"Vi kommer." Svarade jag trött och drog en typiskt morgon suck. Justins hand kittlade min rygg. Jag vände mig om och kramade om Justin. Han skrattade till medans jag gossade in mitt ansikte i hans famn. Hans armar omfamnade mig. Jag andades in hans lukt och njöt.

.

(Vanessas kläder.)

Jag satte mig ner på samma stol som jag alltid satt på hos pappa och rättade till den beiga tröjan. John satte fram ett fatt med druvor och andra frästande frukter innan han satte sig ner.

"Varsågoda, ta för er." Jag log mot honom och  tog en utav hans berömda pankakor som hade funnits i vår familj genom åren, ett par frukter och tog på lite lönnsirap på pankakorna.

"Kommer du ihåg Zachery?" Frågade pappa glatt. Zachary var den grabben som alla ville ha i skolan när jag bodde i Miami. Vi hade varit bästa vänner sedan jag kom hit. Jag kommer ihåg när jag träffade honom, hur han log mot mig varje gång jag sa något knäppt eller roligt. Jag nickade.

"Han har ju flyttat till ett kvarter närmare." Jag log.

"Jag måste bara träffa honom. Det var sjukt länge sen." Justin log stort mot mig.

"Bjud hit honom. Ni tre kan ju hitta på något kul ihop." Han stoppade i en druva i munnen och tuggade. Jag kollade på Justin.

"Ja, visst. Det skulle varit kul."

.

Det var längesen som jag ringde Zachary. Jag slog in numret och ringde upp honom. Signalerna gick och det känndes som en lång evighet innan hans röst bytte ut dem.

"Zachary." Jag visste inte vad jag skulle säga.

"Hej." Sa jag glatt. "Det är Vanessa. Vanessa Olsen."

"Hej! Jag hörde att du var i Miami." Jag log stort över att han kom ihåg mig.

"Ja, jag är här med Justin." Det tystnade i luren en kort sekund.

"Justin Bieber. Jag vet." Han lät inte lika glad i det svaret.

"Vi undrade ifall du ville hitta på något."

"Visst."

Vi sa hejdå och la på. Justin kom fram till mig, tog tag i min midja och kysste mig. Jag besvarade den och bakade när pappa passerade förbi oss.

"Jag måste åka och göra några ärenden." Log han. Jag nickade tillsvars.

.

Det plingade till på dörren och jag sprang fram för att öppna. Som jag hade trott så stod Zachary där med ett stort leende.

"Omg! Jag har saknat dig så." Jag kramade om honom.

"Jag har saknat dig med." Vi slingrade oss ur varandras grepp och log mot varandra. Justin gled upp vid min sida, la armen om min midja och sträckte fram handen mot honom.

"Justin, Justin Bieber." Hans blick gick rakt i hans ögon  och han log lite mot honom. Zachary sträckte fram sin hand.

"Zachary Payhers."

'

Zachery.

---

Kommentera! :D

Ang del 27.

Omb!

Del 27

Sugna på länkbyte?

Ny Header.

26 - (♥ Dreams Come True ♥ ) - How To Love.

Jag vände mig om och mötte hans blick. Den sa Jag vill ha dig. Men jag visste inte vad jag ville. Han hade gjort det förr, men inte jag. Jag tog ett steg bakåt och kollade ner i marken.

"Förlåt..." Alla dessa tankar som flög omkring i mitt huvud gjorde mig förvirad. Jag ville inte vara en besvikelse. Hans blick sökte min genom luften. När jag kollade upp mötte jag hans blick. Den var inte så som jag trott. Istället för en suck och ett ryck på ögonbrynen var den mjuk. Han skackade på huvudet.

"Det är inget att säga förlåt till." Han log ett samets lent leende mot mig. "Vi tar det i din takt." Jag log och kramade om honom. "Tack."

---

---

Att gå hand i hand med personen man älskar genom Miamis gator känndes underbart. Paparatzzisarna och ett antal fans följde efter oss men det var inget hinder för oss.

"Här." Justin pekade och styrde sina steg mot en affär med en massa sport saker.

"Sportfånne." Skrattade jag och följde med honom in. Inredningen var vit och ja, sportig. Justin gick rakt mot skohyllan fylld med skor.

"Du verkar gilla skor." Sa jag. Han tog tag ett par guldiga supras och nickade. Vi skrattade till och jag ställde mig bredvid Justin. Min blick granskade alla skor. Jämte mig satte sig Justin ner och provade skorna han tidigare tagit fram.

"Är dem snygga." Han ställde sig upp och kollade ner på skorna. Jag nickade.

"Ja."

"Jag tar dem." Han log stort.

.

Efter ett tags shopping klev vi in i huset med ett antal kassar.

"Justin, min lilla shopping kille. Vad ska vi göra?" Han skrattade och kollade på klockan.

"Vet inte, klockan är typ bara åtta." Jag tog av mig min jacka och hängde upp den på en av krockarna.

"Vi kan göra som igår, fast utan... du vet." Han log stort.

Vi tog ut ljus och annat gott.

.

Justin tände det sissta ljuset och satte sig ner bredvid mig på sängen. Ett flertal gånger öppnade han sin mun, men  lika snabbt så stängde han den. Jag ville bara att han skulle säga det, men det gjorde han inte.

"Vad vill du få fram." Sa jag och kollade på honom. Han ryckte på mungiporna och skackade på huvudet.

"Inget speciellt." Jag höjde ena ögonbrynet.

"Du har ju försökt säga det flera gånger nu och det skulle inte vara något speciellt?!." Han suckade.

"Okej!  I want you. I want you so bad." Han kollade med skam på mig. Jag förstog vad han ville säga. Utan att tveka tryckte jag mina läppar mot hans. Han lutade sig över mig och började kyssa mig.Vilt. Han kysste min hals, mina kind och mina läpparn. Hans lena händer lekte över min kropp. Jag tog av hans tröja och la mig ovanför honom. Hans bara överkropp var varm. Jag kännde hur hans händer kom innanför min tröja och hur han drog av den. Han rullade över mig och knäppte upp mina shorts. Jag sparkade av mig dem och knäppte upp hans. Ytterligare en gång bytte vi plats. Jag var överst och han underst. Hans händer var runt min midja medans jag hjälpte honom av med byxerna. Jag kollade på honom.

"If you want me, take me." Han flinade och jag la mig ner. Han gick upp och började gå mot sin väska.

"Såå, du har alltså planerat in detta." Flinade jag. Hans hand smög ner i ett fack inuti resväskan och tog fram en kondom.

"Man vet aldrig när man kan behöva en." Han kom tillbaka och kollade på mig. "Är du säker? Jag menar, jag vill inte att du ska ångra dig." Jag nickade.  Han satte på sig kondomen under täcket och sedan kännde jag hur han kom in i mig. Det gjorde lite ont men det var första gången.

.

Han la sig ner bredvid mig, båda var lika utmattade och anfåda. Svettet rann nerför våra kroppar.

"Ångrar du dig?" Justin log mot mig. Jag skackade på huvudet och skrattade till.

"Nej."

Efter ett tag somnade vi båda.

---

Kommentera! :D Haha tro mig guud va konstigt att skriva så här. Ni som känner mig, mobba mig inte. :P

Snart kommer del 26!:D