Bieber Romance Chapter 4 - Game on
src="http://cdn.widgetserver.com/syndication/subscriber/InsertWidget.js">Kylie var fortfarande helt stel i kroppen men jag orkade inte bry mig om det för tillfället för mina tankar gick iväg mot Chaz istället konstigt nog...
Jag lät handen falla till sidan efter jag ringt på ring klockan. Tillsist öppnades den vita dubbeldörren med frostatglas och en söt tjej stod i dörröppningen. Hon tittade på mig med stora ögon och ett gulligt leende men hon förblev helt tyst.
"Eeehm Hi... I'm Sarah Jensen and I'm looking for a guy named Jeremy." Flickan sprang snabbt in och jag hördes hennes gulliga röst eka genom det stora huset. Jag kliade mig nervöst i håret medans jag väntade på honom och ganska snabbt därefter hörde jag tunga steg som kom närmare och närmare. Istället för den söta lilla flickan stod nu en vuxen man i dörröppningen. Försiktigt och nästan omärkbart granskade jag honom. Han hade tatueringar på dem muskulösa armarna som visades under t-shirten och han såg väldigt ung ut för att ha 3 barn + att en tydligen redan var en tonåring. Självklart skulle jag behålla detta för mig själv men han såg faktiskt ganska bra ut...
"Hi I'm Jeremy, nice to meet you." Han sträckte artigt fram handen med ett leende och jag skakade hans hand med ett leende jag med.
"Nice to meet you too! That cute girl that opened must be Jazmyn?"
"Yes that's right. I just have to ask you, are you sure you're 14?" Hans fråga lät lite rolig eftersom han frågade om jag var 100% säker på om jag var 14 så med ett litet skratt svarade jag:
"Yeah I'm pretty sure, haha. But everyone always asks me that. I guess it's because I'm pretty tall for being 14." Han nickade förstående innan han visade med handen att jag skulle stiga in. När jag kom in i huset möttes jag av en stor fin hall och familjestämningen fyllde hela huset.
Vi satt och pratade länge och lärde känna varandra. Tydligen var han och Jazmyn och Jaxon's mamma skilda och nu bodde han ensam med dem. Jag frågade vart hans tonårspojke var som han nämnt igår och han sa bara att han var på en resa jorden runt med sin mamma men att han kommer hem redan på söndag. Vi gick igenom mitt arbetsschema och det löd såhär: Imorgon (fredag) skulle jag åka hit och passa barnen från 18.00-23.00 och om resan tillbaka till Stratford skulle bli för jobbig skulle jag övernatta hos mina kusiner som bodde här. Jag skulle egentligen inte jobba på söndag eftersom hans son ville spendera all tid han kunde med hans syskon men jag erbjöd mig att typ hjälpa till lite granna med andra saker så att han kunde fokusera på att vara med dem utan att tänka på en massa andra saker t.ex. att laga mat.
Jeremy hade blivit lite förvånad att jag velat arbeta men jag förklarade att jag behövde dem här pengarna så han gick med på det. Precis innan jag skulle gå frågade han en väldigt konstig fråga och jag förstod inte riktigt hur den var relevant men han frågade mig om jag var ett Justin Bieber fan. Fast att frågan förvånat mig svarade jag ärligt att talang hade han verkligen men musiken var inte min smak.
*********
Som vanligt var hela skolkorridoren full smockad med folk och dem knuffades och trängdes för att komma till sina skåp eller klassrum. Irriterad över att folk knuffades hela tiden harklade jag mig ljudligt och precis som jag ville fick jag allas uppmärksamhet. Alla stannade upp och tittade på mig och jag kunde oberört gå förbi dem. Kylie tittade på mig imponerat när vi äntligen kommit fram till skåpet och alla börjat med att bete sig som vilddjur igen.
"Finally you used some of your popularity! I knew you have a lot of respect but that they actually could hear you over all that noise is amazing! They even let you through. Wow you're seriously my freaking hero." Hennes ögon tittade fascinerat mot mig och det var omöjligt att inte börja skratta.
"Of course they would hear me when everything they do is chasing after me and trying to be my friend." Skåpet gav ifrån sig ett högt ljud när jag stängde det och med böckerna i famnen gick vi iväg mot uppehållsrummet.
"I really don't understand why you don't like to use your popularity and why you won't use your beauty to get some hot guys." Vi hade haft detta samtalet säkert 1000 gånger men varje gång lät hon lika oförstående men denna gången pratade hon med mig som om jag var helt knäpp i huvudet och helt konstig.
"Don't act like you don't know! You know exactly why I won't do it. I don't need all those false friends and all those "hot boys" that only uses me." Jag hatade när folk kommenterade hur vacker jag var hela tiden eller pratade om min populäritet för det gjorde mig alltid irriterad, precis som nu.
"Whatever." Kylie's ögon rullade runt i ögonhålan när hon himlade med ögonen. Hon sträckte ner handen i sin väska och tog upp ett tuggummi och stoppade sedan det i munnen som hon alltid gjorde varje morgon. Tydligen tyckte hon att det var pricket över i:et för hennes så kallade "swag".
Jag var för irriterad och trött för att bry mig om att bryta den obekväma tystnaden som uppstått efter vår lilla diskussion så tillsist reste sig Kylie upp från den mjuka soffan och gick iväg till sin lektion som var matte utan att ens säga hejdå. Lite förvånat satt jag kvar i soffan och började spela angry birds på min iphone 4. Tillsist tröttnade jag på spelet så jag stängde av det. På skärmen visades nu min bakgrundsbild som var på mig och Kylie.
"Finally you used some of your popularity! I knew you have a lot of respect but that they actually could hear you over all that noise is amazing! They even let you through. Wow you're seriously my freaking hero." Hennes ögon tittade fascinerat mot mig och det var omöjligt att inte börja skratta.
"Of course they would hear me when everything they do is chasing after me and trying to be my friend." Skåpet gav ifrån sig ett högt ljud när jag stängde det och med böckerna i famnen gick vi iväg mot uppehållsrummet.
"I really don't understand why you don't like to use your popularity and why you won't use your beauty to get some hot guys." Vi hade haft detta samtalet säkert 1000 gånger men varje gång lät hon lika oförstående men denna gången pratade hon med mig som om jag var helt knäpp i huvudet och helt konstig.
"Don't act like you don't know! You know exactly why I won't do it. I don't need all those false friends and all those "hot boys" that only uses me." Jag hatade när folk kommenterade hur vacker jag var hela tiden eller pratade om min populäritet för det gjorde mig alltid irriterad, precis som nu.
"Whatever." Kylie's ögon rullade runt i ögonhålan när hon himlade med ögonen. Hon sträckte ner handen i sin väska och tog upp ett tuggummi och stoppade sedan det i munnen som hon alltid gjorde varje morgon. Tydligen tyckte hon att det var pricket över i:et för hennes så kallade "swag".
Jag var för irriterad och trött för att bry mig om att bryta den obekväma tystnaden som uppstått efter vår lilla diskussion så tillsist reste sig Kylie upp från den mjuka soffan och gick iväg till sin lektion som var matte utan att ens säga hejdå. Lite förvånat satt jag kvar i soffan och började spela angry birds på min iphone 4. Tillsist tröttnade jag på spelet så jag stängde av det. På skärmen visades nu min bakgrundsbild som var på mig och Kylie.
Höga, falska och tillgjorda skratt fyllde uppehållsrummet och utan att ens behöva titta upp från min mobil visste jag direkt vilka det var.
"Oooh look who's here. Isn't it the 14 year old who thinks she's soooo pretty." Courtney's skämt som såklart inte var alls roligt fick ändå hennes vänner att brista ut i ett falskt skratt.
"Oooh look who's here. Isn't it the 14 year old who thinks she's soooo pretty." Courtney's skämt som såklart inte var alls roligt fick ändå hennes vänner att brista ut i ett falskt skratt.
"Atleast I don't have to hide behind tons of make-up. Why don't you go somewhere and eat make-up so you're beautiful on the inside too... Oh wait, you don't eat or you puke up everything you eat." Alla tre ryckte till när jag sa emot. Oftast brukade jag bara ignorera allt skit jag får ta emot men idag orkar jag verkligen inte med några bimbos som tror att dem är bäst.
"You know those are just rumors!" Courtney svalde hårt och vände sig stressat om och gick därifrån med hennes rövslickare som snabbt sprang efter henne. Om det var så lätt att bli av med dem kanske jag skulle klara av detta året trots allt.
*********
"LET ME GO YOU HOE!" Höga hejarop hördes från skolgården så jag styrde snabbt mina steg ditåt i ren nyfikenhet för att se vad som pågick.
"DON'T EVER TALK SHIT ABOUT HER AGAIN!" Vänta lite det lät ju som... Kylie? Åh nej vad har hon nu gjort.
Jag började springa så snabbt jag kunde med en skolväska full med böcker och när jag nådde fram såg jag Kylie hålla en blond löshårsrems i handen och Courtney som kokade av ilska med handen på huvudet. Antagligen på stället där hennes löshår blivit bortdraget.
Snabbt drog jag undan Kylie och gav Courtney en mördande blick innan jag drog vidare Kylie bort från tomultet.
"WHAT THE **** WAS THAT?!" sa jag och pekade med handen bort mot klungan som nu började skingras. Även jag var arg nu för jag anade vad allt detta var om.
"She was talking bullshit like always but this time she was spreding rumors about you and I can't take that!" Hennes tonfall gjorde mig ännu argare eftersom det verkade som om hon tyckte att det hon gjort var rätt.
"You KNOW I don't like when you defend me! I CAN TAKE CARE OF MY SELF!" Jag började bli riktigt arg nu men inte bara för denna händelsen utan för alla saker jag behövt utstå utan attt jag ens bett om det.
"Oh please you can't defend yourself and that's why they keep pushing you around like this." Vad var det hon inte fattade! Lekte hon trög nu eller?
"DON'T EVER TALK SHIT ABOUT HER AGAIN!" Vänta lite det lät ju som... Kylie? Åh nej vad har hon nu gjort.
Jag började springa så snabbt jag kunde med en skolväska full med böcker och när jag nådde fram såg jag Kylie hålla en blond löshårsrems i handen och Courtney som kokade av ilska med handen på huvudet. Antagligen på stället där hennes löshår blivit bortdraget.
Snabbt drog jag undan Kylie och gav Courtney en mördande blick innan jag drog vidare Kylie bort från tomultet.
"WHAT THE **** WAS THAT?!" sa jag och pekade med handen bort mot klungan som nu började skingras. Även jag var arg nu för jag anade vad allt detta var om.
"She was talking bullshit like always but this time she was spreding rumors about you and I can't take that!" Hennes tonfall gjorde mig ännu argare eftersom det verkade som om hon tyckte att det hon gjort var rätt.
"You KNOW I don't like when you defend me! I CAN TAKE CARE OF MY SELF!" Jag började bli riktigt arg nu men inte bara för denna händelsen utan för alla saker jag behövt utstå utan attt jag ens bett om det.
"Oh please you can't defend yourself and that's why they keep pushing you around like this." Vad var det hon inte fattade! Lekte hon trög nu eller?
"As a matter of fact I can! Today I snatched at The Blondes and they walked away and you would have known that if you had talked to me today but instead you chose to ignore me." Kylie öppnade munnen men stängde den sedan igen. Hon slog ner blicken i marken och det var allt som räckte för att jag skulle gå därifrån.
Irriterat sparkade jag på en sten som låg där oskyldigt på marken. Varför har hon blivit så konstig? Hon pratade med mig som om jag var en stackars liten flicka som behövde vägledning. Måste jag utnyttja folk bara för jag är populär? SVAR NEJ! Men förstod hon det? Svar nej igen eftersom allt detta stigit henne åt huvudet. Den gula skolbussen stod vid busshållsplatsen och jag gick in genom dörrarna och hälsade vänligt mot busschauffören. Längst fram satt en kille som verkade väldigt tystlåten och tillbakadragen men när jag gick förbi tittade han upp och mötte min blick. Han log ett snett, lite klumpigt leende innan han märkt att det såg lite konstigt att han lett så stort och tittade blygt ner på sina händer.
Han kanske var ungefär 16 och i sådana fall var han en Junior och gick 11:e året (näst sista året) och han måste vara ny eftersom jag aldrig sett honom i High School byggnaden innan. Han såg lite utländsk ut och han var verkligen snygg. Platsen brevid honom var tom så utan att tveka satte jag mig ner. Han tittade upp på mig ännu en gång men tittade sedan ner snabbt igen. Jag skulle precis säga något till honom då jag kom att tänka på Kylie's ord som fått mig att känna mig så ynklig och som om jag inte klarade av något på egen hand. Om det var så hon trodde och alla andra skulle jag bevisa att dem hade fel och killen bredvid mig ska hjälpa mig. Utnyttjing kanske inte var det rätta ordet snarare att han... Äsch utnyttjing var nog det rätta ordet och denna gången ska jag strunta i alla mina moraliska regler.
Let the game begin.
Blev ändå så att jag skrev något bara för ni läsare är så gulliga och kommenterar <3 // Gabbi