Startsidan  Dreams Come True  Almänt

Bieber Romance Chapter 17- Is he the son?

src="http://cdn.widgetserver.com/syndication/subscriber/InsertWidget.js">
Nu var hon så när mig att jag kände hennes varma andedräkt som luktade gott av sött från chokladen, mot mitt ansikte. Jag gjorde mig beredd och skulle precis luta mig fram den sista biten när hon förde sin ena hand precis mellan våra ansikten och tog en stor tugga av hennes snickers. Hon tittade på mig busigt samtidigt som hon långsamt tuggade på chokladen. 
"You, little, tease." Sa jag med en liten paus mellan varje ord. Snacka om att hon vet vad man ska göra för att retas. Hon svalde chokladen som hon hade i sin mun och sa:
"I'm the world champion in teasing and I knew you wanted me ;)" Hon skrattade lite åt sig själv men hon behöll hela tiden den busiga blicken.
"Pfft trust me I'll beat you ANYTIME." sa jag kaxigt och tittade på henne med ett litet flin.
"Challenge accepted." Hon sträckte fram sin fria hand och vi skakade på händerna.
"Challenge accepted"

Jag stängde dörren bakom mig och hörde hur Justin körde iväg. Doften av mat träffade mitt ansikte och jag andades in den ljuvliga doften.

"I'm back!" Ropade jag. Jag drog av mig skorna och hängde av jackan på närmsta krok. När jag kom in till köket fräste det i stekpannan. På köksbänken fanns det mängder med mat och mamma rörde stressat om i köttfärsen som luktade tacos.

"Mom, how much are we going to eat?" Skrattade jag fram. Mamma sneglade över axlen innan hon sänkte värmen.

"I was trying to reach you at the phone but you didnt answer." Hon gick mot ugnen och satte in tortilla bröden innan hon fortsatte. "Mark and his son is coming over for dinner." Jag nickade lite sakta. Lite nervös blev jag för nu skulle jag träffa en kille som mamma uppenbarligen gillade men samtidigt skulle det bli roligt.

"Do you need any help?"

"Yes please!" Sa hon stressat.

Jag började skära upp salladen och ett flertal andra grönsaker samt hälla upp såserna i olika färgglada skålar.
Efter ett litet tag så var vi klara med allt så jag sprang stressat och letade jag efter något snyggt att ha på mig.



Jag satte på mig outfiten som skulle få sin premiär efter att ett långt tag legat längst in i garderoben oanvänd. Till det tog jag ett par vita klackar och sminkade mig lite snabbt. Väl medveten om att dem skulle antingen knacka eller plinga på dörren lät jag mitt hår vara och strax där efter hörde jag hur tre knackningar från nedervånningen.

"Hello." En mörk mans röst besvarade mammas vänliga och välkomnande röst. Jag gick ner för trappan med blicken nere på fötterna för att undvika att fälla mig själv.
När jag hade gått ner för det sista trappsteget kollade jag upp. Först kollade jag på Mark och hälsade innan min blick flyttades till killen som stod bakom honom. Synen gjorde mig chockad. Han kollade lika chockat tillbaka.

"Sarah, this is Mark and this young man here is Ajydan, Ajydan this is my daughter Sarah."

(Ajydens outfit)

Vi båda nickade och utbytte chockade blickar.

"Yeah I know that." Mumlade jag.

"So, you two know eachother?" Frågade Mark förvirrat.

"Yes, we go to the same school."

"Thats great!" Utbrast mamma. "You guys can hang out and have a good time upstairs after dinner so me and Mark can talk." Tillade hon. Vi nickade innan vi gick in till matsalen och satte oss ner.

"Nice room." sa Ayjdan efter middagen.

"Thank you." Skrattade jag. Han gick runt och kollade nyfiket från hörn till hörn. Tur att jag hade städat igår. "So, what do you whant to do?" Han ryckte på axlarna.

"What can we do?"

"We can just talk?" Sa jag lite frågande. Han nickade.

"About?"

"I don't know!" Han började skratta lite innan han drog upp mobilen. Strax därefter plingade min till och även jag började läsa smset.

"A party at Wendys house in exactly one weak at 8 pm to celebrate the summerbreak. Don't miss it bitches" Läste Ajydan högt. Tydligen visste han att jag hade fått samma sms. Han nickade medans han svarade. "Are you going?" Frågade han. Jag ryckte på axlarna.

"I think so. Do you think you can bring a friend?" Han tittade lite undrande på mig.

"Everyone always bring strangers to the parties so I don't think it's a problem. May I ask who this friend is?" Jag tvekade några sekunder. Hur skulle han reagera om jag sa det var Justin Bieber.

"If you'll come you'll see." Han skrattade lite åt mig. Han gick mot min säng och satte sig ner och jag följde hans exempel.

"What do you think about your mom and my dad?" Den frågan var jag tvungen att tänka lite. Vad tyckte jag egentligen om deras förhållnade? 

"As long as mom's happy I'm happy. But the fact that your his son is kinda awkward but it won't change anything right?" Han log mjukt mot mig och han smekte försiktigt min kind.

"Nothing will change and about that little peck I gave you... I really do like you but I think it's for the best I put those feeling aside." Jag kunde inte hålla med mer för jag skulle absolut inte kunna vara tillsammans med min låtsasbror. Blodsrelaterade eller inte, vi kommer ändå kanske bo under samma tak och... Nej usch nej, det kommer absolut inte att funka.

Vi satt uppe länge och prata och spelade lite videospel. Ja, helt enkelt hade vi fett roligt! 

Kylie's perspektiv

Kvällsluften var härlig där jag stod vid Stratford piren. Nervöst tittade jag på klockan. När skulle han komma? Tänk om han inte kommer? Tänk om... Mina tankar blev avbrutna av ett par steg som kom bakom mig. Något sattes för mina ögon så att allt blev svart...

Shieet är hon i fara? Återstår att se ;) Är så grymt trött så jag har en total idétorka men Angelina skrev det mesta så big applause till henne. Fast jag skrev slutet + lite till så en liten applåd te mig? (A) // Gabbi TACK FÖR ALLA KOMMENTARER <3 LUVEE U GANGSTAS swaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaag
.