.

"Jag fattar inte ett skit?!" Han suckade hopplöst och jag drog hans biologi bok närmare mig.

"Men du ska bara svara på frågorna. Det är väl inte så svårt?Det är bara att bläddra fram eller bak och läsa dig till svaret." Jag putade tillbaka den och försökte koncentrera mig på min läxa som jag hade fått av Wendy, min privatlärare.

Han svarade med ett enkelt "Alright" och fortsatte. Mina tankar cirkulerade kring festen med Sky och Amanda, Justins léende som jag tidigare hade drömt om.

Allt det på två till tre timmar.

Jag hade träffat Justin, fått titta in i hans ögon och sett hans förbländade léende på distans. Den senaste gången var igår när jag hade fått reda på att han hade köpt ett hus i vårt privata rikemans kvarter.

Tankarna avslötades när jag såg Justin gå fram och tillbaka utanför porten till vår uppfart. Jag suckade och reste mig upp.

"Jag kommer snart." Derek kollade koncentrerat ner i boken medans jag reste mig upp och gick ut.

.

"Justin?!" Jag såg frågande på honom och mötte hans blick.

"Thats my name." Han hade svarta nördglsögon, en vit v-ringadtröja och ett par enkla svarta byxor på sig.

"Ville du något speciellt eller?" Han kollade runt lite diskret.

"Vem är killen?" Han syfftade på Dustin som förmodligen hade en hjärnpaus från sitt tänkande.

"Dustin. Hurså?" Han skackade på huvudet.

"Jag menar, är han din... pojkvän?"

"Ja, det är han." Justin bet sig i läppen, kollade in mot köksfönstret och slickade sig om läpparna. "Sen när har du börjat bry dig om det? Du har aldrig brytt dig om mig innan Dustin började räffa mig?" Tillade jag och ryckte på axlarna.

"Jag har visst brytt mig om dig innan Dustin." Han pekade med hela högerarmen mot huset.

"Verkligen?"

"Ja, jag har iallafall snackat med dig efter allt vi gick igenom tillsammans." Jag höjde ena ögonbrynet.

"Vaddå 'vad vi har gått igenom tillsamans'?" Han skrattade.

"Sluta spela dum nu." Jag fattade allvarligt talat ingetting. Han tog tag i min arm och drog mig till en avlägsen skog - kanske för att undervika att någon skulle se oss.

Han stod nära mig med en mjuk blick.

"Kommer du inte ihåg när du och jag var hos din pappa i Miami?" Tanken på drömmen jag hade haft. Han hade varit med mig i Miami för att besöka min pappa. Men jag skackade på huvudet.

"Vad vill du få fram, Justin." Han suckade och tog ett ytterligare steg mot mig.

"Jag vet att du vet." Jag la armarna i kors och tittade bort från honom. "Kom igen Vanessa!"

"Justin sluta! Jag vet inte okej, jag tror men ändå inte att jag vet!" Jag putade bort honom. Han skackade på huvudet. "Om det nu är sant. Om det nu är så att det har varit vi så är det inte det nu! Vill du ha mig tillbaka?! Huh!?"

Jag gick där ifrån.

Justin hade undgått att ha ögonkontakt sen den dagen.